Marknadsränta

1.42%
I år: +0.49%
BOND10
-0.24%
I år: +0.186%
BUND10
0.33%
I år: +0.41%
STOB10

Marknad

FLer ordförklaringar

I en fri marknad bildas priset för en vara eller tjänst i skärningspunkten mellan utbud och efterfrågan. Marknadspriset är den punkt där köpare och säljare kommer överens. Med den beprövade erfarenhet som finns är det pris som bildas på en fri marknad den mest effektiva metoden att fördela samhällets resurser.

frimarknad

I en ofri marknad eller planekonomi bestäms pris och produktion av politruker. De uppsatta målen kan i värsta fall leda till en stor produktion av vänsterskor eller sängramar i gjutjärn av ringa nytta och till godtyckliga priser. En sådan fördelningsmekanism leder ofelbart till en eländig tillvaro för de drabbade medborgarna.

I dess minsta beståndsdel består alla marknader av enskilda individer.

Några vardagliga marknader är marknaden för frukt och grönt, bostäder och semesterresor.

I den här artikeln diskuterar vi marknaden för pengar och försöker svara på frågorna;

Vem bestämmer priset på pengar och vilka är de viktigaste penningmarknaderna?

Marknaden för penningräntor

räntemarknad

Den viktigaste marknaden för räntor är de långfristiga lån som ges ut av staten. De största köparna av statsobligationer är pensionsfonder. Pensionsfonder kan vara statliga eller privata och deras kapital kommer från avgifter som arbetstagaren avstått och arbetsgivaren istället betalat in för framtida pension. Till det kommer enskilt pensionssparande.

Staten lånar billigast och räntan på statens obligationer är alltid lägst. Staten kan via riksbanken alltid betala tillbaks lån utfärdade i svenska kronor och lånen har därför ingen kreditrisk.

Marknader för alla andra lån bildar pris med avstamp i räntan på statens lån.

Marknaden för statsobligationer

Storleken på marknaden för statsobligationer bestäms av regeringen som beslutar hur mycket pengar som ska lånas. Statens upplåning hanteras av Riksgäldskontoret genom utfärdande av obligationer. Räntan på upplåningen bestäms i ett auktionsförfarande där auktoriserade återförsäljare får tilldelning efter hur högt pris de är villiga att betala. De största köparna av svenska statsobligationer är sedan de svenska pensionsfonderna.

folketmarknad

Svenska folket är via den folkvalda regeringens beslut om upplåning och sitt eget pensionssparande både utfärdare och störste köpare av statsobligationer.

Vad är marknadsränta?

Ränta är priset på pengar och det priset är ett nyckelvärde i alla marknadsekonomier. Inte ens den som varken har sparande eller lån kommer undan räntemarknadens allomstädes inflytande över våra liv.

Räntan på pengar har en avgörande betydelse för näringslivets investeringar, den offentliga sektorns konsumtion och därmed samhällets aktivitetsnivå och sysselsättningsnivå.

Räntan på pengar bestämmer hur mycket vi kan låna och därmed priset på våra bostäder.

Räntan på pengar påverkar direkt priset på aktier och alla andra tillgångar.

Vem bestämmer räntan?

På andrahandsmarknaden (börsen) bestäms priset på obligationer löpande via ett dubbelsidigt auktionsförfarande. Både säljare och köpare lämnar bud och marknadspriset bildas där buden möts.

Inflationsförväntningar

Ur led är marknaden för lån och många länder får betalt för att låna. Det är inget normaltillstånd.

Priser på varor och tjänster tenderar att stiga över tid. En viss mängd pengar kan därför förväntas ha en lägre köpkraft i framtiden. För att kompensera för urholkningen av penningvärdet betalar vi därför ränta på lån.

Den del av räntan som bestäms av vår förväntning på framtida försämring av penningvärdet – inflation – är den viktigaste komponenten för statens upplåning. För alla andra låntagare tillkommer räntepåslag för att kompensera för kreditrisk och för att göra en vinst på pengarna.

Förenta Staterna

usa

Förenta Staterna är världens viktigaste ekonomi, i synnerhet för Europa och Sverige.

Världens största ekonomi är också den största låntagaren. Den enskilt viktigaste obligationsräntan är den 10 åriga statsobligationen, Treasury Note. Räntan på den här specifika löptiden är världens finansmarknaders viktigaste nyckeltal. Räntan på US 10 T-Note påverkar direkt världens ränte-, aktie- och valutamarknader.

När räntan på amerikanska obligationer stiger faller priset på obligationerna. Det innebär att portföljplaceringar med konstanta andelar av värdepapper omedelbart vidtar åtgärder.

Fallande priserna på amerikanska obligationer faller leder det till att bland annat att Japanska pensionsfonder ökar sina innehav vilket får dollarn att stiga och priset på yen att falla

Med knappt 10 % har Japan tillsammans med Kina de största utländska innehavaren av amerikanska statsobligationer.

Marknaden för amerikansk statsskuld omfattar c:a 28 000 miljarder dollar.

Tyskland

tyskland

För räntemarknaden och svenska förhållanden är Tyskland det viktigaste landet. Den tyska obligationen bund är benchmark, riktmärke för resten av världen.

Ränteläget för ett enskilt land mäts ofta som skillnaden eller räntespread till Tyskland.

Tyskland är det viktigaste landet i Eurozonen och utvecklingen i den tyska ekonomin är viktig när den europeiska centralbanken ECB bestämmer styrräntan.

Bostadsräntor

Den största marknaden för lån är bostadsobligationer. Svenska folkets lån till bostäder är flera gånger större än statsskulden.

Förutom marknadens storlek finns en avgörande skillnad med statens upplåning. Emedan statens upplåning i kronor inte har någon kreditrisk kan risken i bostadskrediter tidvis vara hög.

Den ränta hushållet betalar för sitt lån bestäms av bankens upplåningskostnad plus den enskilde låntagarens kreditrisk.

Mellanskillnaden, räntedifferensen, avgörs av konkurrensförhållandet på marknaden för bostadskrediter samt den enskildes förhandlingsutrymme med banken.

Det här avgör din ränta

Sammanfattningsvis avgörs den ränta du betalar av flera sammanhängande faktorer varav några av de viktigaste är.

Inflation

Globala räntor

Ekonomisk konjunktur

Marknadsränta och bolån

Marknadsränta är den ränta som kreditinstitutet/långivaren betalar för att låna pengar från andra företag, institut och privatpersoner på penningmarknaden.

De flesta blancolån har en underliggande marknadsränta som direkt påverkan på den ränta som låntagaren får betala då dessa lån i regel tecknas med rörlig ränta.

Banker och andra kreditgivare finansierar sin utlåning genom att själva låna pengar på marknaden.

Du kan själv enkelt få en överblick av hur mycket Sverige betalar för att låna pengar från din egen TV på SVT Text sida 233. Banker och andra kreditinstitut lånar lite dyrare och konsumenter betalar sedan en premie beroende på hur riskabelt ditt lån är för långivaren.

Svensk marknadsränta påverkas bland annat av Riksbankens reporänta och förväntningar om framtida räntor och inflation (för obligationer med längre löptider).

Banker och andra kreditinstitut betalar lite högre ränta än staten när de behöver låna pengar. Hur mycket mer de (och därmed konsumenterna) får betala beror bl.a. på deras egen kreditvärdighet.

Vad som är viktigast för en låntagare att tänka på är den framtida prisutvecklingen (inflationen). Riksbankens uppgift är att säkerställa värdet på våra pengar.

Inflationen får därför inte överstiga 3 % om året. Om Riksbanken tror att inflationen kan bli högre tvingas den att höja räntan för att på det sättet “kyla ner” ekonomin. När räntan går upp får hushållen mindre kvar att spendera och handlar då lite mindre. En lägre efterfrågan sänker inflationstrycket i ekonomin.

Riksbankens reporänta är just nu exceptionellt låg. Så låg kommer räntan naturligtvis inte att vara för all framtid. Om du lånar pengar i dag till en mycket låg ränta får du alltså vara beredd på att det med all sannolikhet blir dyrare i framtiden.

Den svenska lånebubblan kan leda till en räntechock

Räntechock DN 500 %

Hushållens upplåning fortsätter öka snabbare än både inflation och inkomster år efter år.

Enligt inhemska bedömare som svenska banker och regeringstrogna organ som Statistiska Centralbyrån är kreditexpansionen ”stabil” – stabilt hög.

De onormalt superlåga räntorna eldar på bostadsköpare som med hjälp av billiga lån bjuder över varandra på samma objekt som för varje försäljningsrunda når allt högre prisnivåer trots att löneökningarna är mycket måttliga.

Relationen mellan hushållens genomsnittsinkomst och snittpriset för en villa eller bostadsrätt sträcks på så vis ut lite mer för varje år. Det låga priset på pengar har skapat en falsk köpkraft som driver upp lånen, en köpkraft som vid en kraftig ränteuppgång snabbt kan ryckas bort.

Konsumtion genom pantbrev

De allt högre priserna och en ekonomi som allt mer bygger på konsumtion genom pantbrev är en tickande bomb och här ligger Sverige inte alls bra till jämfört med andra länder. Sverige har en tillväxt i bostadskrediter som är högre än länder där bostadsbubblan redan spruckit.

Det är inte längre staten som är den stora faran för samhällsekonomin utan det privata skuldberget. Människor glömmer snabbt (1992) och tar de nuvarande bostadspriserna som givna och kalkylerar med att de kommer att fortsätta uppåt. Med billiga pengar från banken är ett lån på några miljoner ingen match.

En bra affär för köparen, banken och givetvis den lycklige säljaren som blivit rik bara på att bo.

Genomsnittspriset för en villa i Storstockholm är 7 miljoner kronor

Omvärlden påverkar svensk marknadsränta

Även om Riksbanken kan tyckas hålla i taktpinnen för de svenska marknadsräntorna är det långt ifrån hela bilden. I den lågräntemiljö som hela västvärlden rört sig i efter finanskrisen är Riksbankens påverkan på företags och privatpersoners upplåningskostnader begränsad.

Händelser på den globala kreditmarknaden har i själva verket en betydligt större påverkan. Svenska banker är beroende av utländsk upplåning.

Kriser i utländska banksystem, stora rörelser i valutakurser och inte minst centralbankernas agerande i de största världsekonomierna kan sätta hela världens räntemarknader i rörelse och då dras i förlängningen även svenska låntagare med i stormen.

Amerikanska marknadsräntor

Förenta staterna är världens största ekonomi och vad som händer där påverkar hela världens räntemarknader. Europeiska ekonomier följer utvecklingen i USA med en viss eftersläpning.

När Federal Reserv justerar sina räntor till följda av ökad/minskad ekonomisk aktivitet höjer/sänker det växelkursen på dollar vilket gör den svenska exportindustrin mer/mindre lönsam och ökar/minskar därmed aktiviteten i den svenska ekonomin med räntejusteringar av Riksbanken som följd.

Nyttiga länkar/referenser

Statens räntor på text-tv

SCB: Den svenska bolånemarknaden

https://ticdata.treasury.gov/Publish/mfh.txt

Fil.Kand Nationalekonomi, MSc Economics